Nu är hösten här på allvar, med alla dess fina färger. Jag tycker om hösten på många sätt. Man går liksom ned i varv på nått sätt. Kan unna sig att bara sitta i soffhörnan på kvällen och titta på TV, även om det inte alltid är så mycket att se på TV.
Jag gillar höstens alla färger. Sätter här in en bild på en höstgrupp som jag gjorde här om dagen. Lite är köpt till den, men det mesta har jag hittat i naturen. Jag tycker väldigt mycket om att göra just höstgrupper. Tycker det är så fint med färgerna. Jag gillar starka färger. Det syns ofta i mina tavlor som jag målar. Nu har jag dock inte målat nått på länge. Men skall försöka komma igång igen. Kanske nu till hösten. Vi får se. Beror så mycket på hur min kropp mår.
Har dragits med en tennisarmbåge från försommaren och jag har faktiskt känningar av den ännu. Fick Laser i sommras för den och då blev den bättre en period. Men det behövs inte mycket förrän jag skall känna av den igen. Dockl inte lija mycket som förut.
Nu har vi Marknad till helgen. Hoppas det blir fint väder. Det är så trevligt att gå på vår Marknad. Träffa gamla vänner, klasskamrater som man kanske inte sett på åratal. Ja, det är nått visst.
Vi får främmande av släkt från Oxelösund. Det skall bli trevligt.
Mitt lilla älskade barnbarn, hon växer så hon växer och lär sig många nya saker. Hon blir 16 månader idag. Så tiden går. Och i Januari skall hon bli stora syster. Det skall bli så kul med ännu ett litet barnbarn. Det är härligt med barnbarn. Livets efterrätt som många säger. Jag blir så glad över Thea, varje gång så känns det ända in i hjärtat, hur mycket jag älskar henne.
Kärleken till sitt barnbarn är väldigt starkt. Men man känner ju kärlek till många. Till sina egna barn har man en speciell kärlek, jag älskar mina söner. En annan kärlek har jag till min sambo en kamratskap och kärlek, som växer sig starkare och djupare ju mer man gått igenom tillsammans. Sin kärlek som jag kände till mina nu bortgångna föräldrar. Mina släktignar och vänner. All kärlek är stark, men man älskar på olika sätt.
Det jag kan känna med Thea, det är att hon i precip räddade mitt liv, då jag var så där sjuk 2008, vetskapen om att ett barnbarn var på väg, gjorde att jag orkade kämpa. Jag fick inte missa det.
Klart jag inte ville ifrån någon av mina kära. Men vetskapen om att ett nytt litet liv var påväg, gjorde min livsvilja stark. Och jag klarade det. Jag är här och får uppleva mitt barnbarn och ett till på väg snart. Jag får uppleva hösten med dess färger. Man ser på livet med lite andra ögon, då man gått igenom en svår tid, då man inte visste vilket håll det skulle bära hän.
Nu skall jag gå till sängs. Och hoppas på att den nya dagen som kommer i morgon, skall bjuda på många fina stunder.
Den nya dagen, ännu ett oskrivit blad.
